Paris sevärdheter

Paris historia

Paris har varit bebott sedan långt före 250 f.Kr. och har fått sitt ursprungliga namn från ursprungsbefolkningen som hörde till en stam som kallades Parisii. Efter ett tag tog romarna över Paris för att man ansåg det som ett centralt ställe för handel och jordbruk men också för att man kunde använda den som en handelsväg. Paris blev omdöpt till Lutetia. Senare förlorade romarna Lutetia på grund av Romarrikets fall och man döpte senare om staden tillbaka till Paris.

987 e.Kr. blev Paris Frankrikes officiella huvudstad. Men senare blev Paris attackerat av vikingar och stora delar av staden blev förstört så den dåvarande kungen bestämde sig för att bygga en mur runt staden. Kort efter dessa händelser tog franska revolutionen plats i Frankrike.

På 1800-talet i Paris tog många händelser plats som vi idag associerar med staden Paris. Bland annat byggdes världens första tunnelbana och 1887 började bygget på Eiffeltornet. Eiffeltornet blev färdigt 1889 och var då världens högsta byggnad.

På 1900-talet stod Paris kvar väldigt stadigt med tanke på att två världskrig hade bekämpats. I första världskriget stod Paris i risk till att bli invaderade av tyska trupper men de franska trupperna vann över de tyska vid Marne. Annars så var Paris ett centralt område där flera demonstrationer och segerparader hölls för de allierade.

På mellankrigstiden så drogs bland annat många konstnärer och författare till staden och Paris började också bli berömt för konsten och dess nattliv. Alla ville vara en del av Paris och urbaniseringen blev allt större. Medan allt detta hände tog Versaillesfreden plats 1919-1920 nära Paris och man anser att det var en av anledningarna till att andra världskriget bröt ut.

Paris och Frankrike blev invaderat av Hitlers trupper. Även om Paris var under Hitlers befäl så skadades staden minimalt. Detta beror på att det fanns en tysk befälhavare som inte löd Hitlers order till att förstöra alla monument i Paris.

Idag är Paris känt för alla sina historiska och konstnärliga monument t.ex. Eiffeltornet, Mona Lisa som finns i muséet Louvren och såklart katedralen Notre Dame. Kulturen är väldigt omtyckt och något som alla beundrar. Staden är den 79:de största staden i världen på ett invånartal av 2,2 miljoner.

Text: Emilia Norrman, Emma Omanovic

Källor:

Wikipedia Paris historia

Parisguiden.se Paris historia

Franska revolutionen

Den franska revolutionen inleddes den 14 juli år 1789, med att man stormade Bastilijen, vilket var en fästning i Paris. Det hela avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp den 9 november år 1799, även kallad för Brumairekuppen. Den största anledningen till revolutionen kopplas till att det tredje ståndet ville bli jämställda. Alltså deras huvudmotto var frihet.

Allmänt

Stormningen av Bastilijen den 14 juli 1789 markerade starten på den franska revolutionen och utgjorde senare en viktig symbol för folkets seger och därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag. Det började med att det tredje ståndet lämnade landets riksdag, vilket såklart endast bestod av de två första stånden, bland annat adeln. Det tredje ståndet valde därför att utropa sig som Frankrikes nationalförsamling. Eftersom nationalförsamlingen skiljde sig från de övriga i samhället blev deras samlingsplats i en tennishall. Meningen med nationalförsamlingen var att de skulle upphäva adelns alla förmåner och i stället ge samhället de det behöver; jämlikhet och ett införande av de mänskliga rättigheterna. Nationalförsamlingens motto var därför frihet, jämlikhet och broderskap.

I början av juli år 1789 gick rykten om att kungen och adeln samlade ihop trupper för att jaga bort nationalförsamlingen som hade samlats i Paris och Versailles. Paris gator skulle röjas med kulor och bajonetter och efter det började "parisarna" beväpna sig. Ett stort antal med gevär och kanoner hämtades från ett militärsjukhus för krigsveteraner. Dock saknade de beväpnade "parisarna" fortfarande kulor och krut vilket ledde till att de stormade Bastiljen eftersom där fanns stadens hela krutreserv.

Händelseförlopp

Under året 1789 kallar Frankrikes kung till ett möte med de tre olika stånden, dvs. prästerna, adelsmännen samt borgarna. Under mötet grälar man om huruvida Frankrikes rösträtt ska vara en röst/person, eftersom det är det borgarna argumenterar för och vill genomföra. Mötet avslutas med att kungen vägrar att acceptera ståndpunkten som framförts. Efter mötet bildar det tredje ståndet den så kallade nationalförsamlingen och avskiljer sig från de resterande stånden. Efter att denna nationalförsamling har bildats kastar kungen ut det tredje ståndet från den så kallade ständerförsamlingen. Därför blev nationalförsamlingen tvungna att marschera sig vidare till en ny samlingsplats; vilket blev ett bollhus.

Efter att nationalförsamlingen hade bildats var det ändå cirka 200 personer från adelsmännen samt prästerskapet som valde att gå med i nationalförsamlingen. Dessa var speciellt sådana adelsmän och präster som hade rätt så liten makt i samhället. De ville avskaffa sig censuren samt att skatten skulle vara beroende av ens egna tillgångar. Även kungen uppmanade dessa adelsmän och präster att gå med i nationalförsamlingen, bara för att han själv skulle få kunna behålla all sin makt för sig själv.

Stormningen av Bastilijen är grunden till den franska revolutionen. Detta skedde den 14 juli 1789 och blev senare också Frankrikes nationaldag. Kungen samlar 20 000 soldater kring Paris eftersom han har dragit tillbaka allt stöd från det tredje ståndet. Nationalförsamlingen stormar senare Bastilijen för att hämta krut till sina vapen som de har stulit från ett sjukhus för veteraner.

Den 5 oktober 1789 marscherar kvinnorna till Versailles för att kräva bröd. Till slut stormar nationalförsamlingen slottet och tvingar kungafamiljen att flytta till huvudstaden för att där sättas i husarrest. Efter 2 år försöker kungafamiljen fly från sin husarrest men dock stoppas de.

Soldater och borgare stormar slottet Tuilerierna den 10 augusti 1792 eftersom det är där kungafamiljen sitter i arrest. Nationalförsamlingen flyttar den kungliga familjen till fängelset Le Temple.

Kung Ludvig XVI anses skyldig till att ha hjälpt Frankrikes nationalförsamlingen och det nya Frankrike som hade bildats. Han förs till giljotinen och avrättas den 21 januari 1793. Samma år i oktober avrättas också han fru Marie Antoinette. Deras son Ludvig dör i fängelse och deras dotter utbyttes mot en österrikisk fånge.

Politikern Maximilien de Robespierre tar över makten år 1793. Robespierre såg de flesta som fiender och han lät avrätta omkring tiotusentals människor. Robespierres anhängare ansåg blodbadet som för grovt och att det gick överstyr, så de vände sig mot honom och avrättade diktatorn i giljotinen.

Orsak

Krigen under, främst, 1700-talet bekostade Frankrike och deras invånare en stor summa pengar. För att därför återställa Frankrike tillbaka till det normala, valde den franske kungen Ludvig XVI att börja öka på skatterna för det tredje ståndet. Med begreppet tredje ståndet avses bönder samt borgare. Fastän det tredje ståndet beskattade till den franska staten var det ändå de två första stånden, framförallt adeln, som satt på merparten pengar och därför behövde kungen hitta mer lösningar på hur man kunde få in mer pengar till staten. Ett exempel på detta var att kung Ludvig XVI lät adeln få tillbaka sin makt, som den hade haft under feodalismen. Adeln fick möjligheten att kunna köpa bl.a. ämbeten, privilegier och jord för att kunna avbetala på den skyhöga skuld som staten Frankrike hade.

Med tanke på att adeln hade fått tillbaka sin stora makt, kunde de begränsa landets kungamakt. Adeln gavs även tillbaka sådana feodala rättigheter som tull och äganderätt. Den övriga befolkningen, såsom det tredje ståndet missgynnades. Detta syntes i form att de arrendebönderna som arrenderade mark av adeln blev mer skatteskyldiga. Det tredje ståndet hade därför nu insett att en allians mellan landets kungamakt och adlar fanns. Missnöjet var nu även starkare.

Frankrikes handel hade minskat drastiskt. Bland annat hade köpkraften minskat eftersom en stor del av Frankrikes industrier hade tvingats att lägga ner sin verksamhet. En möjlig orsak till Frankrikes minskade köpkraft kan vara den industriella revolutionen, den brittiska industrin var betydligt billigare och samtidigt betydligt effektivare. Frankrike drabbades i form av att flertalet medborgare blev arbetslösa, vilket såklart resulterade i fattigdom. Även under 1700-talet slog Frankrikes skörd fel, vilket det resulterade i att den skörd som existerade var skyhög prismässigt och de som inte fick tag i någon mat, speciellt bönderna, led av svält. Bland annat det tredje ståndet var nu missnöjdare än vad de hade kunnat vara förr med tanke på vilka orättvisor det fanns bland olika samhällsgrupper.

Följder

Det gamla ståndssamhället som hade hållit på i nästan tusen år upplöstes, adelns makt och privilegier avskaffades. Franska revolutionen ledde till att den franska kungamakten störtades. Man såg kungahuset som ett hot mot revolutionen. Kyrkans makt minskade och de förbjöd Kristendomen, de mördade också prästerna då de sågs som motståndare till revolutionen.

Alla som sågs som motståndare hamnade under giljotinen och fick sina huvuden avhuggna. Tiotusentals människor mördades. Men detta "skräckväldet" ledde inte enbart till dåliga saker, bland annat infördes ett obligatoriskt skolväsende i Frankrike. Lika arvsrätt infördes som ledde till att kvinnornas rättigheter stärktes. De franska kvinnorna hade tidigare saknat arvsrätt och för första gången i Frankrikes historia kunde äntligen kvinnorna ansöka om skilsmässa utan att ange ett skäl. Kvinnorna fick också rätten att ingå äktenskap utan sin faders samtycke. Det dröjde dock till 1944 förrän de franska kvinnorna fick rösträtt.

När revolutionen var slut genomfördes reformer för en ökad yttrande- och tryckfrihet. Detta var ett steg närmare det vi idag ser som de viktigaste hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle. När Napoleon blev ledare minskade han yttrande- och tryckfriheten i Frankrike. Napoleons politik var starkt präglad av de revolutionära tankegångarna.

Efter den franska revolutionens slut var huvudmålet att man skulle avskaffa de maktskillnader som fanns i samhället. Därför lät man införa ett nytt samhällssystem som präglades av ett jämlikt folkstyre samt att alla ska vara jämlika inför lagen. Adeln tappade även sin överlägsna makt, vilket gav alla en möjlighet till ett gott yrkesmässigt liv. De politiska följder som syntes efter den franska revolutionen kom även senare under 1800-talet att speglas i hela Europa.

Avslutning

Den franska revolutionen präglades av det tredje ståndet, alltså bönderna och borgarnas vilja att minska på den kraftiga maktskillnaden som existerade i det 1700-tals franska samhälle. Därför lät det tredje ståndet inta det så kallade Bastilijen genom en revolution.

Text: Frida Tallgren, Nora Westerback, Emilia Sandström

Källor:

Wikipedia Franska revolutionen

So-rummet Franska revolutionens följder

So-rummet Franska revolutionen 1789-1799

Världens historia Franska revolutionen: Så utspelade sig Frankrikes blodigaste uppror