EU:s historia

1945-1959

Efter andra världskriget föddes tanken hos många politiker om ett enat Europa. Winston Churchill, tidigare premiärminister för Storbritannien, såg ett enat Europa som en garant för fred. Från och med 1950 började flertalet länder samarbeta för att hålla fred i Europa (då det under denna tid pågick en maktkamp mellan öst och väst), vilket ledde till att kol- och stålunionen skapades år 1952. Denna union skulle förhindra framtida konflikter mellan länderna och detta skulle göras genom att ställa områdets produktion och försäljning av råvaror, däribland kol och stål, under gemensam övervakning och förvaltning. De länder som anslöt sig till kol- och stålunionen var Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

I och med undertecknandet av Romfördraget 1957 skapades den europeiska ekonomiska gemenskapen. Den europeiska ekonomiska gemenskapen var en tullunion som strävade efter att få bort tullarna mellan medlemsländerna och samtidigt skapa gemensamma tullmurar utåt mot andra länder. Genom denna tullunion ville EEG att ekonomin skulle gynna en gemensam fri marknad. Samtidigt som EEG skapades inrättades det också politiska institutioner som skulle samordna medlemsländernas regler och lagar. De inrättades ett gemensamt parlament i Bryssel och en gemensam domstol i Strasbourg.

1960-1969

1960-talet är ett bra årtionde för ekonomin. Ekonomin går på räls och får dessutom en extra puff av att EU- länderna inte längre har avgiftsbelagda tullar.

För att alla länder ska få tillräckligt med mat till sina invånare enas EU-länderna om att de gemenast ska styra livsmedelsproduktionen. Detta samarbete går så bra att man till och med för ett överskott av livsmedel.

1967 börjar Fusionsfördraget gälla, som medlemsländerna signerat två år tidigare. Avsikten med samarbetet, som fick namnet Europeiska gemenskaperna (EG), var att förena de tre europeiska gemenskaperna EKSG, EEG och Euratom. Detta betraktas av vissa som Europeiska unionens ursprungliga uppkomst.

Året 1968 är en orolig tid, speciellt månaden maj då den så kallade majrevolten äger rum i Paris, men också i andra städer runt om i Europa.

1970-1979

Den 1 januari 1973 ansluter sig Danmark, Irland och Storbritannien till EU, vilket gör att medlemsländernas antal har stigit till nio. Under 70-talet bytte europeiska ekonomiska unionen namn till den europeiska gemenskapen. EG satsade stora pengar på att skapa jobb och förbättra infrastrukturen i fattiga områden och de började under denna tid också arbeta hårdare mot utsläpp och nedsmutsning i Europa. EG antog fler lagar för att värna om miljön och införde första gången principen om att förorenaren skulle betala utsläppen. Europarlamentets inflytande ökade hos EU:s verksamhet och 1979 kunde EU-medborgare för första gången rösta fram sina ledamöter i direkta val.

1980-1989

EU:s tionde medlemsland, Grekland, ansluter sig år 1981 och fem år senare anslöt sig även de tidigare diktaturerna Portugal och Spanien. Nio av de tolv medlemsstaterna undertecknade 1986 den europeiska enhetsakten vars syfte var att effektivisera beslutsfattandet inom EG. Detta beslut lade grunden för ett sexårsprogram som ska lösa frihandelsproblemen inom EG och på så sätt bana väg för den inre marknaden.

1990-1999

1989 faller Berlinmuren och 1990 återförenas det splittrade Tyskland. I och med Sovjetunionens och kommunismens fall år 1991 fördes européerna närmare varandra, och detta möjliggjorde att flera länder kunde ansluta sig till EG. Finland, Sverige och det tidigare kommunistiska Österrike anslöt sig år 1995 till EG som då bytt namn till EU.

Under 90-talet undertecknades två nya fördrag och unionen bytte namn till Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionen 1993 och Amsterdamfördraget 1999. Fördraget om Europeiska unionen innehöll bestämmelser om att den Europeiska unionens principer och mål, utrikes- och säkerhetspolitik samt hur fördragen kan ändras. Amsterdamfördraget i sin tur betonade förändringar inom asyl- och invandringspolitiken. Det innebar även förändringar i frågor om sysselsättning, miljö, jämställdhet, folkhälsa, konsumentfrågor och socialpolitik. För människorna i EU blev miljön en viktig fråga och det börjades inom EU undersökas hur man gemensamt kunde samarbeta i säkerhets- och försvarsfrågor.

2000-2009

Den 11 september 2001 skedde en rad sammanordnade terroristattacker mot civila och militära byggnader där tusentals människor skadades och dog. EU-länderna började tillsammans bekämpa brottsligheten i Europa.

År 2002 införde tolv EU-länder euro som den nya valutan och under årtiondet införde allt fler och fler länder euron som valuta. I Sverige mördades Anna Lindh under en folkomröstning år 2003, där folket röstade om de vill införa euro som valuta i Sverige eller behålla kronan.

Den politiska uppdelningen mellan Öst- och Västeuropa ansågs vara över för gott och år 2004 gick tio nya länder med i EU. År 2007 anslöt sig Bulgarien och Rumänien.

Lissabonfördraget, vilket innebar att EU fick modernare institutioner och effektivare arbetsmetoder, ratificerades av alla EU-länder innan det trädde i kraft år 2009. EU hjälpte flera länder att möta svårigheterna efter finanskrisen som drabbade världen år 2008 och inrättade bankunionen för att skapa en säkrare och pålitligare banksektor.

2010-2019

År 2012 tog EU emot Nobels fredspris för sitt arbete för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter och året därpå blev Kroatien EU:s 28 medlemsstat. I och med medlemskapet förbättrades de mänskliga rättigheterna och friheten i Kroatien.

År 2014 hölls Europaparlamentsvalet där de flesta av Finlands befolkning röstade på samlingspartiet. Valdeltagandet sägs ha varit rekordlågt. Samma år som Europaparlamentsvalet hölls, infördes en ny säkerhetspolitik till följd av Rysslands erövring av Krim.

Under detta årtionde står klimatförändringarna högt på dagordningen och de enades inom EU om att försöka minska på de skadliga utsläppen. En annan prioritering som skedde inom EU var hanteringen av flyktingarna trots att länderna själva utsattes för terrorattacker. 

2020

Under 2016 hade folket i Storbritannien en folkomröstning ifall landet skulle stanna i EU eller lämna unionen. Resultatet för folkomröstningen blev 48% för att stanna i EU och 52% för att lämna. Natten mellan den 31 januari och den 1 februari år 2020 trädde Storbritannien ur EU. EU kämpar i dagläget fortfarande hårt för miljön och investerade under 2020 i miljövänliga bussar i Spanien för att förbättra luften och säkerheten i trafiken. 

Text: Tilde Niemelä, Catrin Grönlund

Källor: 

EU:s webbplats, Europeiska unionen

Sveriges riksdag, EU:s historia

SO-rummet; Johnny Poetzsch och Robert de Vries, Europeiska unionens historia

SO-rummet; Robert de Vries, EU:s historia

Wikipedia, Amsterdamfördraget

Wikipedia, Fördraget om Europeiska unionen

Wikipedia, Fusionsfördraget

Wikipedia, 9/11

Europainformationen.fi, Den ekonomiska krisen i Europa

Wikipedia, Europeiska enhetsakten

Hur fungerar EU?

Vad är parlament?

Parlament är en modern form av politik som är den högst beslutande församlingen i ett land. Ett parlament består av valda politiska representanter som har beslutsrätt i lagstiftningsfrågor. EU har sitt eget parlament som kallas Europaparlamentet (EP) som är den ena lagstiftande institutionen inom EU. Den andra är Europeiska unionens rådparlament som har 705 ledamöter som väljs genom allmänna och direkta val vart femte år. Finlands parlament kallas riksdagen och har 200 platser, medan Tysklands parlament kallas förbundsdagen och har 630 (varierande) platser. I ett parlament beslutar ledamöterna om lagar och budget. De får förslag av EU-kommissionen och fattar beslut om dem.

Europeiska rådet

Europeiska rådet även kallat EU-toppmötet blev officiellt en av de europeiska intuitionerna år 2009. Europeiska rådets medlemmar är EU-ländernas stats- och regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande. Deras uppgift är att nå konsensus bland unionernas ledare kring unionens utveckling och att fastställa EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Europeiska rådet spelar också en stor roll vid tillsättandet av en ny kommission och vid fördragsändringar. Europeiska rådet möts minst två gånger per år i Bryssel, Belgien och deras möte leds alltid av Europeiska rådets ordförande. Sedan 1 december 2019 blev Charles Michel ordförande för Europeiska rådet.

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen kan också kallas för EU-kommissionen och är en av europeiska unionens sju institutioner. Den består av en grupp av kommissionärer, en från varje EU-land. Kommissionen blev inrättad den 23 juli 1952, nuvarande ordförande för kommissionen är Ursula Von der Leyen. Kommissionen har flera uppgifter t.ex. är den den enda EU-institutionen som kan föreslå nya lagar som sedan läggs fram för rådet. Kommissionen måste skydda EU:s och invånarnas intressen i frågor som EU-länderna inte kan lösa bättre på nationell nivå. Kommissionen fastställer även vilka uppgifter som ska prioriteras, tillsammans med parlamentet och rådet. Kommissionen ser till att EU-reglerna följs och ser tillsammans med EU-domstolen till att EU-lagstiftningen görs korrekt i alla länder som är med i EU. Kommissionen presenterar EU internationellt och förhandlar fram internationella avtal för EU. 

Europeiska unionens råd

Råden samlar in ministrar från EU-länderna för att anta lagar och samordna politiken. Vilka ministrar som deltar beror på vilket ämne som behandlas. T.ex. ifall det uppkommer en miljöfråga tas miljöministrarna in för att tillsammans skapa en ny lag. Ordförandeskapet växlar mellan EU-länderna vart sjätte år. Rådet blev inrättat 1958 och ligger i Bryssel, Belgien. Rådet förhandlar och antar EU-lagar tillsammans men EU-parlamentet av förslag från EU-kommissionen. De samordnar EU-ländernas politik och ingår avtal mellan EU och andra länder eller internationella organisationer.

Hur påverkar de varandra?

EU-kommissionen är de som föreslår nya lagar i EU som skall förhandlas av parlamentet och ministerrådet, ministerrådet är med andra ord europeiska unionens råd. Utan kommissionens, parlamentets och ministerrådets samarbete skulle nya lagar inte kunna uppstå. Efter att kommissionen har föreslagit en ny lag och den har förhandlats och godkänts av parlamentet och ministerrådet så kommer EU-domstolen in i bilden. EU-domstolens uppgift är att se till att alla EU-länder skall följa lagarna på samma sätt.

Text: Jahija Avdic, Jasmin Halilic, Nedim Camdzic

Källor:

Wikipedia, Europeiska rådet

Europa.eu Europeiska rådet

Europa.eu Europeiska kommissionen

Wikipedia, Europeiska kommissionen

Europa.eu Europeiska unionens råd

Europa.eu Europaparlamentet

Wikipedia Europeiska unionens råd

Europa.eu Lättläst - Europeiska unionen